Det är först idag som man verkligen inser faktan.
Det såkallade "slutet". Slutet för 9C, den underbaraste klassen
jag någonsin gått i. Man spenderar 3 år i samma klassrum, med
samma människor, dag ut och dag in. Man blir som en stor familj.
Delar känslor, tankar & ideér - bra som dåliga. Många kanske tycker
att jag överdriver det här men jag är inget annat än ärlig. Alla tårar som
föll under gårdagen gjorde ont. Flod på flod kom strömmandes ifrån mina ögon.
Kommer sakna varenda en utav er! Ville bara säga det. Att ni alla är guld
värda och jag hoppas att vi ses igen. Kärlek och all lycka till er allihop!


"I always knew this day would come.
We'd be standing one by one.
With our future in our hands.
So many dreams so many plans.

Always knew after all these years.
There'd be laughter there'd be tears.
But never thought that I'd walk away,
with so much joy but so much pain.
And it's so hard to say goodbye.

But yesterday's gone, we gotta keep moving on.
I'm so thankful for the moments, so glad I got to know ya.
The times that we had, I'll keep like a photograph.
And hold you in my heart forever -
I'll always remember you."